Det är ju ledmotivet ur hajen! (Om ni inte skulle förstått det redan...) Det var nästan så jag hörde det i luften häromsistens då jag var på Myrorna inne i Sundsvall. Jag såg nämligen en tavla på håll, och började sakta gå mot den. Samtidigt ser jag i ena ögonvrån hur en annan kille oförskämt nog är på väg mot samma tavla... Jag ökar farten, han ökar farten, jag fastnar vid de begagnade böckerna, han vid ett bord med gamla mattor, jag fortsätter vi går fortare och fortare båda två... till sist småspringer vi nästan, men -haha! - jag han först! Och nu hänger den på väggen här hemma - en härlig 1800-tals tavla med "Johannes döparen som barn"-motiv! Ibland måste man kämpa för att få det man vill ha! Lev väl!
Den liknar en tavla som jag fick av min farmor när jag var riktigt liten. Den har alltid hängt ovanför min säng och gör det än i dag. Utan den kan jag inte sova :)
SvaraRaderaVilken tur att du hann först!